Stalingrad

Josef Stalin

Staden hette Tsaritsyn ända fram till den 10 april 1925 då man valde att döpa om den till Stalingrad. Den officiella anledningen till namnbytet var för att erkänna och visa Stalins roll i försvaret mot de vita arméerna mellan 1918 och 1920. Josef Stalin blev generalsekreterare i det kommunistiska partiet 1922. Han tog sedan över efter Lenins död 1924, i praktiken som diktator över Sovjetunionen, och styrde landet med järnhand i 30 år (fram till sin död 1953). 

Stalin hade mycket ambitiösa planer på att industrialisera Sovjetunionen. Det innefattade dock, bland annat, en kollektivisering av jordbruket. Hans idéer och hårda nypor var långtifrån populära bland många människor. Stalin löste detta genom terror mot sitt eget folk. Angiveri (även bland barn) och arbetsläger i Gulag var vanligt på den här tiden. Det gällde politiska motståndare, religiösa och etniska minoriteter, kriminella eller folk som enbart råkat ut för det utbredda angiverisystemet. Det är högst oklart hur många människor som faktiskt dog under Stalins styre. Siffrorna varierar från 4 miljoner till uppemot 70 miljoner!

Historien om Stalingrad

Den största delen av staden, som idag heter Volgograd, kallas för Krasnoarmeysky. Faktiskt var det till en början en tysk avvecklingskoloni vid namn Old Sarepta som grundades 1765. Old Sarepta slutade så småningom att vara en tysk koloni efter krigets slut men är idag istället ett distrikt i staden. Namnet Old Sarepta finns fortfarande kvar och ligger cirka 2,8 mil söder om själva stadskärnan.

Kolonin blev grundad, som tidigare nämnts, redan 1765 av moraviska kyrkan. Det var när den ryska hertiginnan Catherine den andra ville starta en motoffensiv mot de tyska koloniborna som på den tiden kallades för Volgatyskar. Den främsta anledningen till detta var att man ville använda marken för att kunna utöka lantbruket i den södra delen av Ryssland. Men följden blev också att man därmed kunde försvara sig bättre mot invasionen av Kalmyk- Kazakh- och Tatarfolk. Namnet Sarepta kommer från bibeln där det står att Sarpa floden rinner ut i Volga. Kolonin blev sedermera omdöpt till Krasnoarmejsk under 1920-talet och man skapade sedan under 1931 det distrikt det fortfarande är idag.

Under den tid då Josef Stalin regerade började staden att utvecklas till ett mycket större centrum än vad det tidigare hade varit. Nu var den inte bara en knutpunkt för handel utan också för den tunga industrin. Dessutom skötte man all omlastning som krävdes för att kunna transportera alla varor på floden och på järnvägen härifrån. Staden fick dock inte vara ifred särskilt länge då den blev anfallen av bland annat tyska styrkor under andra världskriget. Striderna kom att kallas för slaget vid Stalingrad och man räknar detta som ett av de blodigaste slagen i världshistorien. Totalt krävdes cirka 2 miljoner människoliv. 

Stalingrad under andra världskriget

Slaget vid Stalingrad startade den 23 Augusti 1942 och redan samma dag så hade staden drabbats av väldigt kraftiga bombningar. Dessa raserade stora delar av de yttre delarna. Under de första dagarna i september började de intensiva striderna att nå stadskärnan. Det kan vara svårt att förstå hur intensivt det här slaget faktiskt var. En liten anekdot som faktiskt kan tydliggöra detta är att stadens centralstation bytte innehavare hela 13 gånger under slagets gång. En annan mycket viktig strategisk punkt var Mamayev Kurgan som är en av de absolut högsta platserna i staden. Den bytte innehavare 8 gånger vilket också visar på att det var väldigt snabba kast mellan strategiska platser.

Några dagar senare under början av november hade de tyska styrkorna lyckats belägra 90 procent av Stalingrad. De hade dessutom lyckats ringa in de sovjetiska styrkorna i två smala fickor. Turligt nog, för ryssarna, hann de aldrig sätta in slutstöten i tid. Redan den 19 november började de återstående sovjetiska styrkorna en ordentlig motoffensiv mot de kvarvarande tyska styrkorna. Detta skulle också senare leda till en mer kontrollerad situation. Rollerna blev nu ombytta då de tyska styrkorna istället blev omringade. Den 31 Januari 1943 insåg befälhavare och fältmarskalk Friedrich Paulus att läget var helt hopplöst för den tyska sidan. Därmed valde han också att slutligen kapitulera. Det omtalade slaget vid Stalingrad var därmed över. De sista tyska trupperna som fanns kvar i staden kapitulerade eller blev eliminerade den 2 februari 1943.

Efterkrigstiden

stalingrad
”The Sword of Stalingrad”.

När andra världskriget så småningom började lida mot sitt slut, under 1945, så blev Stalingrad utnämnt till en hjältestad av Sovjetunionen. Detta på grund av sitt kraftiga motstånd mot de tyska trupperna. Invånarna i staden fick till och med ett juvelklätt svärd som kallas för ”the Sword of Stalingrad” av den brittiska kungen George VI för att visa sin och brittiska folkets uppskattning. Eftersom stora delar av staden var förstörda så började man att städa upp och bygga nytt redan 1946. Det var den här nykonstruktionen som kom att bli grund för staden så som den ser ut idag. Man började redan då också bygga den stora minnesstatyn Mamayew Kurgan.

Efter de hårda krigsåren var det väldigt många städer som var drabbade av bombningar och förödelse. På grund av detta etablerade man olika typer av syster- och vänskapslänkar mellan olika städer. Tanken var förstås att främja känslan av solidaritet och försoning efter år av splittring och desperation. Ett av de allra första systerprojekten som man startade efter andra världskriget var samarbetet mellan Stalingrad och staden Coventry i England. Anledningen till just detta systerprojekt var att de båda städerna hade drabbats extremt hårt av just bombningar från luften.