Stalingrad

Stalingrad

Staden hette Tsaritsyn ända fram till den 10 april 1925 då man valde att döpa om staden till Stalingrad efter Josef Stalin som på den tiden var diktator över Ryssland.

Anledningen till att man valde att döpa om staden var för att man ville erkänna och visa Stalins roll i försvaret mot de vita arméerna mellan 1918 och 1920.


Historien om Stalingrad

Den största delen av staden som idag heter Volgograd kallas för Krasnoarmeysky och var faktiskt till en början en tysk avvecklings koloni vid namn Old Sarepta som grundades 1765. Ett institut öppnades i Volgograd år 1930 och under året därpå så öppnade man det pedagogiska institutet. Old Sarepta slutade så småningom att vara en tysk koloni efter krigets slut men är idag istället ett distrikt i staden. Namnet Old Sarepta finns fortfarande kvar och ligger cirka 2,8 mil söder om själva stadskärnan. Kolonin grundades som tidigare nämnt redan 1765 av Moraviska Kyrkan när den ryska hertiginnan Catherine den andra ville starta en motattack mot de tyska koloniborna som på den tiden kallades för Volgatyskar. Anledningen till detta var att man ville använda marken för att kunna utöka lantbruket i den södra delen av Ryssland och för att man därmed också ville kunna försvara sig bättre mot invasionen av Kalmyk- Kazakh- och Tatarfolk. Namnet Sarepta kommer från biblen där det står att Sarpa floden rinner ut i Volga. Kolonin döptes senare om till Krasnoarmeisk under 20-talet och blev sedan det distrikt det fortfarande är idag under 1931.

Under den tid då Josef Stalin regerade började staden att utvecklas till ett mycket större centrum än vad det tidigare hade varit. Nu var staden inte bara en knutpunkt för handel utan också för den tunga industrin och för all omlastning som krävdes för att kunna transportera alla varor på floden och på järnvägen. Staden fick dock inte vara ifred särskilt länge då den blev attackerad av bland annat Tyska styrkor under andra världskriget. Attackerna kom att kallas för Slaget om Stalingrad och var en av de slag som innebar flest döda soldater i ett enskilt slag i världshistorien. Man har kommit fram till att man förlorade mellan 1.250.000 och upp till hela 1.798.619 människor som mest.

Det stora slaget började den 23 Augusti 1942 och redan på samma dag så hade staden drabbats av väldigt kraftiga bombningar som raserade stora delar av stadens yttre delar. Under de första dagarna i September började de intensiva striderna att nå stadskärnan. Det kan vara svårt att förstå hur intensivt det här slaget faktiskt var men en liten anekdot som faktiskt kan tydliggöra hur det faktiskt var är att stadens centralstation bytte ägare hela 13 gånger under slagets gång. En annan mycket viktigt strategisk punkt var Mamayev Kurgan som är en av de absolut högsta punkterna som finns i staden. Den här punkten togs över och bytte ägare 8 gånger vilket också visar på att det var väldigt snabba och intensiva slag om de olika utposterna.



Några dagar senare under början av November hade de tyska styrkorna lyckats roffa åt sig hela 90 procent av Stalingrad. De hade dessutom lyckats ringa in de Sovjetiska styrkorna i två smala fickor men som tur var hann de aldrig eliminera de sista styrkorna i tid. Redan den 19 November började de återstående Sovjetiska styrkorna att köra igång en ordentlig motattack mot de kvarvarande tyska styrkorna. Detta skulle också senare leda till en mer kontrollerad situation där det blev helt ombytta roller då de tyska styrkorna nu istället blev inringade. Den 31 Januari 1943 insåg befälhavare och fältmarskalk Friedrich Paulus att läget var helt hopplöst för den tyska siden och valde därmed också att slutligen kapitulera. Det omtalade Slaget om Stalingrad var därmed över och de sista tyska trupperna som fanns kvar i staden kapitulerade eller eliminerades helt den andra februari.

När andra världskriget så småningom började lida mot sitt slut under 1945 så blev Stalingrad utnämnt till en hjältestad av Sovjetunionen på grund av sitt kraftiga motstånd mot de tyska trupperna. Invånarna i staden fick till och med ett juvelklätt svärd som kallas för the "Sword of Stalingrad" av den brittiska kungen George VI för att visa uppskattning för hur de modiga invånarna lyckades sätta sig emot de tyska attackerna. Eftersom att det stora slaget hade rivit ner hela staden till grunden så började man att städa upp och bygga nytt redan 1946. Det var den här nykonstruktionen som kom att bli grund för staden så som den ser ut idag. Det var också redan då som man började bygga den stora minnesstatyn Mamayew Kurgan.

Mamayew Kurgan
Mamayew Kurgan

Efter de hårda krigsåren var det väldigt många städer som hade drabbats av bombningar och intensiva slag. På grund av detta etablerade man olika typer av syster- och vänskapslänkar mellan de olika städerna för att främja känslan av solidaritet och försoning efter år av splittring och desperation. En av de allra första systerprojekten som inleddes efter andra världskriget var det samarbete som startades mellan Stalingrad och staden Coventry i England. Anledningen till just detta systerprojekt var att de båda städerna hade drabbats extremt hårt av just lutbombardemang.

Coventry ligger i den västa delen av Midlands i England är faktiskt känt för att vara den stad där de allra första engelska bilarna tillverkades under 1896 och det var också därför som Hitler valde ut staden som mål för luftburna bombningar. Han ville helt enkelt förstöra stadens kraftiga produktion av både bilar, flygplan och dessutom vapen. Räden som Hitler startade varade i hela 11 timmar och dödade minst 568 av Coventrys invånare. Efter planen hade flugit hem hade 4300 hus jämnats med marken tillsammans med cirka 75% av alla industribyggnader. Detta gav dock inga speciellt långvariga effekter då man snabbt började flytta ut tillverkningen i provisoriska byggnader längs stadens utkanter. För att hämnas på den oerhört kraftfulla attack som Hitler anordnade mot staden så började det brittiska flygvapnet att inleda motbombningar redan två dagar senare. Den första staden som man sikta mot då var Hamburg som kom att drabbas oerhört hårt av de intensiva brittiska bombingarna.